Reuseit

Mitt intresse för konst är förankrat i det dagliga livet, vilket har lett till undersökningar av biologiska processer, där odlingskulturer med växter, ljus och växthus, oftast i form av geodetiska domer, och är gestaltande komponenter i verket.

Intresset har landat i helt vanliga krukväxters förmåga att rena inomhusluften och bidrar till ett bättre inomhusklimat. Krukväxter är idag en mångmiljardindustri och dessa krukväxter som finns i våra inomhusmiljöer, bidrar till en bättre inomhusmiljö och ökad livskvalitet. Jag har inte kunna hitta några uppskattningar eller uppgifter på hur mycket krukväxter det kan finnas i Sverige eller någon annan stans i världen, om alla dessa krukväxter placerades bredvid varandra, så skulle det handla om ansenliga arealer. Våra städer förtätas och ytskikten består mest av betong, asfalt och grönytorna av monokulturer i form av gräsmattor med träd och buskar som passar städernas och fastighetsägarnas underhållsplaner. I denna utveckling av vår stadsmiljö är kanske krukväxternas roll underskattad?

I utställningen ”Hungry Planet” presenteras en dome fylld med växter som finns i de flesta hem och arbetsplatser. De är kanske inte spektakulära i sitt uppenbarelse, men de har en förmåga att kunna absorbera giftiga gaser somgenom kemikalier, plaster, elektronik och byggmaterial kan förekomma i moderna hem, arbetsplatser och i våra offentliga miljöer.

Projektet är inspirerat av B.C. Wolvertons forskningsarbete för NASA som påbörjades i slutet av 60 - talet och resulterade i boken ”How to Grow Fresh Air” och bygger på idén om att skapa ett ekosystem, som en förutsättning för att kunna kolonialisera rymden. B.C Wolvertons tankar, bygger på att skapa ett slutet ekosystem där växter syresätter luften, renar och återanvänder vatten samt reducerar giftiga gaser, som finns i elektronik och moderna material, exempelvis olika plaster, denna problematik har även relevans i våra städers inomhusmiljöer.

Under 1900-talet ”uppfanns” det en massa nya ämnen från råolja, vilket var billig råvara. Kemikalieindustrin växte till att bli den numera lönsammaste industrin inom OECD-länderna.

Ca 145.000 ämnen är registrerade inom europeiska kemikalielagstiftningen. 30.000-40.000 ämnen används på marknaden. De allra flesta ämnena har inte genomgått riskbedömning. Hur dessa ämnen påverkar människor, djur och natur hinner vet vi alltså inte.

Under 1950 - talet ökade tillverkningen och användandet av kemikalier i världen. De produkter vilka vi blir exponerade för i våra hem och på arbetsplatser är: Plast, byggmaterial, färger och lacker, rengöringsprodukter, möbler och textilier, elektronik, avgaser, kläder och skor, hygienprodukter, mat och förpackningar, köksredskap, leksaker, skor, väskor och smycken.

Peter Ojstersek lever och verkar i Göteborg, Rabbalshede och Berlin.

peter-ojstersek.com