Reuseit
Mitt intresse för konst är förankrat i det dagliga livet, vilket har lett till undersökningar av biologiska processer, där odlingskulturer med växter, led-ljus som installeras i geodetiska domer, och alla delar är gestaltande komponenter i verket.
Intresset har nu landat i information över vanliga krukväxters förmåga till att rena inomhusluften och bidrar till ett sundare inomhusklimat. Krukväxter har blivit en mångmiljardindustri och dessa krukväxter som finns i våra inomhusmiljöer bidrar till en bättre inomhusmiljö samt en ökad livskvalitet för människan. Jag har inte funnit några uppskattningar på hur många krukväxter det kan finnas i de nordiska länderna eller någon annan stans i världen. Tanken slog mig att om alla dessa krukväxter placerades bredvid varandra, så skulle det handla om ansenliga arealer.
Våra städer förtätas och ytskikten består mest av betong, marken täcks av asfalt och våra grönytorna består ofta av monokulturer i form av gräsmattor med träd och buskar vilka passar städernas och fastighetsägarnas underhållsplaner. I denna utveckling av vår stadsmiljö så är kanske krukväxternas roll underskattad?
I utställningen ”Fuldt Flor” presenteras en dome fylld med växter som finns i de flesta hem och arbetsplatser. De är kanske inte spektakulära i sitt uppenbarelse, men de har förmågan att absorbera giftiga gaser från kemikalier, plaster, elektronik och byggmaterial vilka kan förekomma i moderna hem, arbetsplatser och i våra offentliga miljöer.
Projektet är inspirerat av B.C. Wolvertons forskningsarbete för NASA som påbörjades i slutet av 60 - talet och resulterade i boken ”How to Grow Fresh Air” och bygger på idén om att skapa ett ekosystem, som en förutsättning för att kunna kolonialisera rymden. B.C Wolvertons forskning, bygger på idén att skapa ett slutet ekosystem där växter syresätter luften, reducerar mängden giftiga gaser samt renar och återanvänder vatten.
I en framtida rymdstation så finns det mängder av elektronik och högteknologiska moderna material som olika plaster. En problematik som numera också finns i våra städers inomhus och offentliag miljöer.
Vid domens ingång finns det en jukebox med en touch screen monterad, besökaren kan där välja mellan olika musikstycken som är inspirerat av Dorothy Retalack´s experiment under 1970-talet.
Musiken i jukeboxen har antingen har en positiv eller negativ inverkan på växternas utveckling. Besökaren kan göra ett aktivt val på hur växterna utvecklas.
Epilog
Under 1900-talet ”uppfanns” det en massa nya ämnen från råolja, vilket då var en billig råvara. Kemikalieindustrin växte till att bli den numera lönsammaste industrin inom OECD-länderna. Ca 145.000 ämnen är registrerade inom europeiska kemikalielagstiftningen och 30.000-40.000 ämnen används.
De allra flesta ämnena har inte genomgått riskbedömning. Hur dessa ämnen påverkar människor, djur och natur vet vi alltså inte.
Under 1950 - talet ökade tillverkningen och användandet av kemikalier i världen. De produkter vilka vi blir exponerade för i våra hem och på våra arbetsplatser är:
Plast, byggmaterial, färger och lacker, rengöringsprodukter, möbler och textilier, elektronik, avgaser, kläder och skor, hygienprodukter, mat och förpackningar,
köksredskap, leksaker, skor, väskor och smycken.
Peter Ojstersek